Forskare Hannele Yki-Järvinen, som har undersökt sambandet mellan fettlever och diabetes, tilldelas Matti Äyräpää-priset

Hannele Yki-Järvinen är en internationellt respekterad forskare inom medicin, vars banbrytande upptäckter inom området fettlever och typ 2-diabetes har revolutionerat patientvården.

Den 10 april 2025 tilldelade Finska Läkarsällskapet Duodecim professor Hannele Yki-Järvinen det ärofyllda Matti Äyräpää-priset. Priset klassas som ett av de mest prestigefyllda medicinska priserna i Finland.

“Yki-Järvinen har på ett betydande sätt främjat forskning och behandling av diabetes. Fettlever, som ofta är förknippad med fetma och dess komplikationer, är ett mycket aktuellt och viktigt ämne. Dessutom har hon, i sin roll som professor i internmedicin, utbildat en ny generation finska kliniska forskare”, sager Markus Perola, ordförande för prisutskottet.

Genombrott i behandlingen av typ 2-diabetes

Yki-Järvinens forskargrupp var först med att påvisa hur ett högt fettinnehåll i leverceller hindrar insulinet från att verka vilket i sin tur är en nyckelfaktor för att förklara varför vissa personer utvecklar det som kallas metaboliskt syndrom (högt blodsocker, fettvärden och blodtryck, ofta övervikt).

Första steget i undersöka fenomenet togs i början av 1990-talet när Yki-Järvinen var specialiserad på internmedicin i Mejlans. Hon visste sedan tidigare att inhiberingen av leverns sockerproduktion var central för behandlingen av typ 2-diabetes. Tillsammans med sina finska kollegor var hon också först med att visa hur leverns sockerproduktion bäst kunde kontrolleras med en enkel kombination av grundinsulin och orala läkemedel. Behandlingen spreds världen över och är fortfarande en del av de internationella behandlingsriktlinjerna för typ 2-diabetes. I det läget förstod hon däremot inte varför patienternas svar på insulin varierade så mycket.

”Det fanns en diabetespatient på avdelningen vars lever var så stor att den fyllde hela bukhålan. Patienten drack inte alkohol, och blodsockret kunde inte kontrolleras med någon mängd insulin. Plötsligt insåg jag att det fett som fanns i levern troligtvis hindrade insulinet från att verka. Det innebar att socker, fett och koagulationsfaktorer läckte överdrivet mycket in i blodomloppet, vilket ökade risken för hjärt- och kärlsjukdomar”, berättar Yki-Järvinen.

Det blev senare klart att omkring en fjärdedel av finländarna har fettlever, och att det i de flesta fall inte beror på en stor alkoholkonsumtion. Tillståndet kallas nu ”metabolisk fettlever” och är den vanligaste leversjukdomen i världen. Fettlever förekommer särskilt bland dem som äter mättat fett och rör sig lite. Fetma i sin tur förklarar endast 25 procent av fettleverfallen.

Vanlig genetisk variant bland finländare ökar risken för leverskada

År 2008 upptäcktes en genetisk variant i Dallas Heart Study som förklarar en betydande del av fettlever och levercirros.

“Ungefär 40 procent av finländarna har genvarianten PNPLA3-, vilket ökar risken för leverskada. Intressant är att den här ärftliga formen av fettlever inte medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar”, förklarar Yki-Järvinen.

Yki-Järvinens forskargrupp gjorde den ursprungliga upptäckten att leverfettet är helt olika hos individer med den här genvarianten jämfört med dem vars fettlever orsakas av metaboliskt syndrom. Hos personer med genvarianten är leverfettet hälsosamt och liknar rapsolja, medan fettlever, som är kopplad till metaboliskt syndrom, innehåller ohälsosamt fett som i stället liknar smör.

“Först trodde man att fettlever alltid orsakades av alkohol. Sedan insåg vi att fettlever kan uppstå utan alkohol och att metabolisk fettlever faktiskt är finländarnas vanligaste form av fettlever. Nu vet vi att den här nya folksjukdomen är mer komplex än vi tidigare trodde”, berättar Yki-Järvinen.

Kunskap om fettleverns subtyp påverkar patientens behandling och prognos. I framtiden kan läkemedelsbehandlingen baseras på vilken form av fettlever patienten har.

“Om patienten har fettlever som är kopplad till genvarianten, måste vi vara vaksamma när det gäller leverns tillstånd. Men när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar är situationen enklare. Vid metabolisk fettlever är hjärt- och kärlsjukdomar den främsta dödsorsaken. Därför är det särskilt viktigt att förebygga dem”, berättar Yki-Järvinen.

Finland – ett utmärkt land för patientforskning

Yki-Järvinen berättar att finländarnas positiva inställning och vilja att delta i forskning är i absolut världsklass. Det är en stor anledning till att hon, med sin forskningsgrupp, kunnat ta forskningen kring ämnesomsättning till världstoppen och därmed fått ett internationellt genombrott.

Matti Äyräpää-priset är särskilt meningsfullt för Yki-Järvinen som även internationellt fått ett stort erkännande.

“Det känns väldigt bra att ha fått priset. Jag har ägnat en stor del av mitt liv med att arbeta i Finland och med att utveckla både diagnostik och behandling för finska patienter tillsammans med otroligt skickliga yngre forskare och vårdpersonal”, avslutar Yki-Järvinen.

Hannele Yki-Järvinen

  • Rankad som 185:e på listan över världens bästa kvinnliga forskare. Hon är även den högst rankade forskaren vid Helsingfors universitet och den näst högst rankade finländska forskaren på listan över världens bästa 100 000 forskare (rankad som 578:e).
  • Tilldelades det internationellt erkända Jacobaeus-priset 2024 för sina banbrytande upptäckter om fettlever och diabetes.
  • Ordförande för Fettleverns Behandlingsriktlinjearbetsgrupp 2020, medlem i den europeiska Fettleverns Behandlingsriktlinjearbetsgruppen 2016 och 2024.
  • Har publicerat nästan 500 vetenskapliga artiklar.
  • Har handlett 29 doktorsavhandlingar.
  • Arbetar vid Medicinska forskningsinstitutet Minerva, på Helsingfors universitet och HUS.

Matti Äyräpää Palkinto

Matti Äyräpää-priset är uppkallat efter en av Duodecim-sällskapets grundare. Priset, som är en summa på 20 000 euro, delas årligen ut till en finländsk läkare som har gjort betydande bidrag till forskning. Mottagaren höll en föreläsning vid Äyräpää-symposiet i Helsingfors den 10 april 2025.

(https://www.duodecim.fi/tuotteet-ja-palvelut/koulutus/ayrapaasymposiumi/)

10.4.2025