Samarbete och gemenskap: Intresset för metabola sjukdomar förde Vaishali Chaurasiya till Minerva
Vaishali Chaurasiyas forskarbana tog en ny riktning under covid-19-pandemin. Efter att ha avlagt sin magisterexamen och genomfört en sex månader lång praktik i Indien fick hon, under den globala nedstängningen, tid att planera nästa steg: att doktorera utomlands inom sitt favoritområde, metabola sjukdomar.
När hon sökte efter forskargrupper på nätet fångades hennes intresse av en vetenskaplig artikel om mikroRNA i fettvävnad. Artikeln var skriven av ingen mindre än professor Vesa Olkkonen. Chaurasiya beslöt sig för att kontakta honom direkt, och fyra och ett halvt år senare är hon en viktig del av Olkkonens forskargrupp Lipid Signaling and Homeostasis vid Medicinska forskningsinstitutet Minerva.
Cellernas kommunikation och inflammationens onda cirkel
I sin doktorsavhandling undersöker Chaurasiya ett av vår tids största globala hälsoproblem: fetma och störningar i fettvävnadens funktion. I stället för att se fettvävnad som enbart ett energilager studerar hon hur olika celltyper i vävnaden kommunicerar med varandra.
– Vi vill förstå hur de olika cellerna kommunicerar och vad som gör att den kommunikationen bryts ned vid fetma och inflammation, säger Chaurasiya.
Med hjälp av avancerade multiomiska metoder analyserar hon förändringar på protein-, lipid-, metabolit- och transkriptnivå för att kartlägga samspelet mellan cellerna. Hennes senaste resultat visar på en intressant kedjereaktion. När för mycket fett lagras i fettvävnaden skickar fettcellerna ut stressignaler till immunceller som kallas makrofager. Makrofagerna utlöser en lokal inflammation, vilket i sin tur stör den viktiga kommunikationen mellan adipocyter (fettceller) och endotelceller.
Viktnedgång genom kirurgi eller läkemedel?
En särskilt aktuell del av Chaurasiyas forskning handlar om hur olika behandlingar för viktnedgång kan återställa den störda kommunikationen mellan cellerna. Forskargruppen analyserade först vävnadsprover från patienter som genomgått obesitaskirurgi och kunde se att ämnesomsättningen ett år efter operationen hade till stor del återställts.
Nu undersöker Chaurasiya hur moderna läkemedel mot fetma påverkar cellerna direkt, med särskilt fokus på tirzepatid (som säljs under varumärkena Mounjaro och Zepbound). Genom att behandla celler i laboratoriemiljö i närvaro av insulin har forskargruppen fått fram lovande resultat. Läkemedlet påverkar direkt hur lipider omvandlas och hanteras i fettcellerna och reglerar fettomsättningen på molekylär nivå – en effekt som sannolikt bidrar till viktnedgång.
Samtidigt vill Chaurasiya nyansera ett fenomen som ofta diskuteras i sociala medier: fettcellernas ”minne” och risken för viktuppgång efter avslutad behandling.
– Om du återgår till ohälsosamma matvanor börjar cellerna genast skicka ut störda signaler igen, eftersom de bär med sig ett slags minne av sitt tidigare tillstånd. Oavsett om det handlar om kirurgi eller läkemedel fungerar behandlingarna som ett stöd. För att ämnesomsättningen ska förbli varaktigt förbättrad krävs också en hälsosam livsstil, säger Chaurasiya.
Samarbete och gemenskap på Minerva
Även om forskning och laboratoriearbete ibland är utmanande, känner Chaurasiya sig hemma på Minerva. Hon menar att en stor del av framgången beror på den unika forskningsmiljön.
– Minerva är den bästa arbetsplats jag någonsin haft! Alla här vill verkligen samarbeta. Om mina resultat har kopplingar till forskning om hjärt-kärlsjukdomar eller neurovetenskap kan jag enkelt gå över till kollegorna och inleda ett samarbete. Dessutom sköter ledningen och laboratorieteknikerna den dagliga verksamheten så väl att vi forskare kan fokusera fullt ut på forskningen.
Med en publicerad vetenskaplig artikel, en andra artikel under sakkunniggranskning och en tredje på väg håller Chaurasiya nu på att färdigställa sin doktorsavhandling. Hon räknar med att disputera i slutet av året eller i början av nästa år.
