Internationellt uppmärksammad finländsk publikation belyser sambandet mellan reproduktion och biologiskt åldrande

De epigenetiska klockor som använts i studien studeras av Minervainstitutets forskningsgrupp med fokus på epigenomik. På bilden (fr.v) forskningsgruppsledare, docent Miina Ollikainen och (fr.h.) medlem i forskningsgruppen, doktorand Mikaela Hukkanen.

En finländsk studie som publicerades i början av januari i den vetenskapliga publikationen Nature Communications belyser sambandet mellan kvinnors reproduktionshistoria och biologiskt åldrande. Nature Communications är en av de största och mest ansedda referentgranskade vetenskapliga tidskrifterna inom naturvetenskap. Studien, som bygger på ett omfattande finländskt tvillingmaterial, visar att både antalet förlossningar och tidpunkten för graviditeter är kopplade till epigenetiskt åldrande samt förväntad livslängd.

En forskargrupp bestående av forskare från Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet och Minervainstitutet har i publikationen Epigenetic aging and lifespan reflect reproductive history in the Finnish Twin Cohort visat att både antalet barn och reproduktionens timing återspeglas i kvinnors biologiska åldrande och livslängd. Publiceringen i Nature Communications har dessutom gett studien omfattande medial synlighet både nationellt och internationellt.

Studien bygger på resultat från doktorand Mikaela Hukkanens avhandling vid Helsingfors universitet och Minervainstitutet. Hukkanen har ansvarat för genomförandet av forskningen, med stöd av forskarkollegor i analysarbetet samt handledning av docent Miina Ollikainen, tillsammans med Robin Cristofari och Jaakko Kaprio.

Som forskningsmaterial användes en omfattande finländsk tvillingkohort där kvinnors livsförlopp har följts från 1975 fram till idag. Studien omfattar nästan 15 000 kvinnliga tvillingar födda mellan 1880 och 1957. Under uppföljningen har data samlats in om tvillingarnas reproduktionshistoria och livsstil, och uppgifter om datum för eventuell död hämtades från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dessutom analyserades blodprover för att fastställa epigenetisk ålder.

Resultaten visar att de kvinnor som levde längst hade 2–3 barn. Även graviditeternas tidpunkt hade betydelse: kvinnor som fick sina barn mellan cirka 24 och 38 års ålder uppvisade långsammare biologiskt åldrande.

Studien visade att ett högt barnantal (fler än fyra barn) var kopplat till kortare livslängd och accelererat biologiskt åldrande. Enligt forskarna stämmer denna observation väl överens med den livshistorieteori inom evolutionsbiologin som utvecklades under 1900-talet.

Forskning inspirerad av djurvärlden

Hukkanen har länge varit intresserad av evolutionsbiologi och framför allt av åldrande. Hennes tidigare forskning har främst rört djur, bland annat småfåglar och laxfiskar, och i nästa del av avhandlingen studerar hon kungspingviner.

– Jag har alltid varit fascinerad av åldrande, och min tidigare forskning på djur inspirerade mig att reflektera över evolutionens grundläggande frågor även hos människan. Jag ville ta reda på om liknande samband mellan reproduktion och åldrande finns hos människan. Det naturliga urvalet gynnar reproduktion, men enligt evolutionsteorin sker detta på bekostnad av livslängden.I denna studie analyserade vi för första gången inte bara antalet förlossningar utan även deras timing. Det omfattande tvillingmaterialet gjorde det dessutom möjligt att samtidigt studera biologiskt åldrande, förklarar Hukkanen.

Epigenetiska klockor avslöjar biologisk ålder

I studien användes så kallade epigenetiska klockor, som baseras på DNA-metylering och mäter biologisk ålder snarare än kronologisk ålder. Metoden gav nya insikter i ett forskningsområde som intresserat forskare sedan början av 1900-talet.

Resultaten visade att kvinnor utan barn samt kvinnor med fem eller fler barn i genomsnitt framstod som biologiskt äldre än kvinnor med 2–4 barn. En högre ålder vid första förlossningen var dessutom kopplad till långsammare biologiskt åldrande och längre livslängd. Detta tyder på att reproduktionshistoria och livshändelser lämnar permanenta spår i kvinnans kropp.

Hukkanen och forskningsgruppen betonar att människans livslängd och förväntade livslängd påverkas av många andra faktorer kopplade till gener, livsstil och miljö.

– Även om våra resultat belyser sambandet mellan reproduktion och åldrande är det viktigt att komma ihåg att biologisk ålder är ett ytterst komplext fenomen. Det kan inte fastställas enbart utifrån reproduktionshistorien. Faktorer som individens genetiska bakgrund, socioekonomiska ställning och levnadsvanor – såsom rökning, alkoholkonsumtion och stress – har stor betydelse för helheten. Alla dessa faktorer samverkar, och i denna studie kan inga direkta orsakssamband fastställas med tillräcklig säkerhet, säger Miina Ollikainen, Hukkanens handledare.

Forskargruppen understryker också att resultaten inte ska ligga till grund för individuella beslut om barnafödande eller livsplanering, särskilt eftersom både samhället och den genomsnittliga åldern för förstföderskor har förändrats sedan datainsamlingen.De understryker också att resultaten endast gäller på befolkningsnivå och att det varken är möjligt eller ändamålsenligt att ge individuella rekommendationer till kvinnor i fertil ålder baserat på dessa fynd.

Värdefull referens för framtida åldringsforskning

Den finländska tvillingkohorten är internationellt unik vad gäller omfattning och datakvalitet och erbjuder ett viktigt jämförelsematerial för global forskning om åldrande och epigenetik.

Tidigare studier har främst fokuserat på barnantal och livslängd, medan analyser av biologiskt åldrande är mer sällsynta. Hukkanen konstaterar att studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning:

– De finländska resultaten innebär egentligen inga stora överraskningar, utan följer det mönster vi även sett i djurvärlden. Det vore intressant att se motsvarande studier i andra kulturer – det är nämligen möjligt att skillnaderna skulle framträda tydligare i andra miljöer än i dagens västerländska samhälle.

Forskarna vill samtidigt betona att resultaten speglar den tidsperiod då materialet samlades in. De kvinnor som ingick i den longitudinella uppföljningsstudien var födda mellan 1880 och 1957. Det är därför viktigt att beakta att fynden återspeglar levnadsförhållandena i just denna befolkningsgrupp och inte nödvändigtvis kan generaliseras till andra kulturer eller dagens livssituationer. Eftersom varje individ har olika resurser och lever i olika miljöer är det som är biologiskt fördelaktigt för en person inte nödvändigtvis detsamma för en annan.

När Hukkanen och Ollikainen reflekterar över framtida forskningsresultat konstaterar de att det är svårt att förutse vilka slutsatser motsvarande studier kan komma att ge. Hukkanen lyfter dock fram de pågående samhällsförändringarna:

– Det ska bli intressant att se hur exempelvis ökningen av antalet högutbildade kvinnor och förändrade faktorer bakom barnlöshet påverkar motsvarande statistik under de kommande decennierna.

Stor nationell och internationell uppmärksamhet

Sambandet mellan reproduktion och åldrande är ett universellt forskningsområde med stor relevans för kvinnors hälsa globalt. Den finländska studien har fått omfattande medial uppmärksamhet både i Finland och internationellt. I Finland har massmedia, såsom Helsingin sanomat, Iltalehti och Ilta-Sanomat, publicerat artiklar om studien. 

Hukkanen och hela forskargruppen gläds åt det stora medieintresse som studien har väckt. För Hukkanen är publiceringen i Nature Communications en särskilt betydelsefull milstolpe:

– Det är en av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna inom området, så detta känns som ett stort erkännande.

Hukkanen förhåller sig till sitt forskningsområde med stor passion. Hon upplever det som givande att genom sin forskning kunna dela med sig av sin expertis inom evolutionsbiologi. Samtidigt ger studien allmänheten möjlighet att fördjupa sin förståelse för evolutionens mekanismer och deras betydelse för människans livslopp.

– Vi bedriver forskning för att förbättra världen, och när vår forskning når en bred publik känns det både meningsfullt och som ett bevis på att jag har lyckats som forskare. Det ger mitt arbete stor betydelse, säger Hukkanen.

Hon tillägger att forskningsarbete också innebär ett stort ansvar, men att hon upplever ämnet som både viktigt och lätt att relatera till:

– Vårt forskningsämne berör i princip varje människa, eftersom vi alla är någons barn och många av oss i framtiden kan komma att få egna barn.

Även Ollikainen kommenterar forskningens betydelse och ämnets aktualitet:

– Åldrande och biologiskt åldrande har uppmärksammats mycket på senare tid, vilket gör detta till ett viktigt och aktuellt forskningsområde. Det är glädjande att även andra än forskare har visat intresse för vår publikation – på så sätt kan vi kommunicera forskningens betydelse till en bredare publik.

Framöver är Hukkanens mål att vidareutveckla den epigenetiska klockan för användning på vilda organismer och att tillämpa metoden på andra målgrupper, framför allt olika fågelarter.

Minervainstitutet gläds åt det breda erkännandet

Publiceringen av resultaten i den prestigefyllda tidskriftsserien Nature Communications är ett betydande erkännande av forskningens höga kvalitet och ämnets aktualitet. Minervainstitutet gratulerar doktorand Mikaela Hukkanen, Miina Ollikainen – ledaren för Minervas epigenomikfokuserade forskningsgrupp och Hukkanens handledare – samt hela forskarteamet till ett framgångsrikt forskningsarbete 

Hela institutet gläds åt den omfattande uppmärksamhet och det internationella såväl som nationella intresse som studiens resultat har väckt.