{"id":2832,"date":"2026-08-03T08:14:53","date_gmt":"2026-08-03T08:14:53","guid":{"rendered":"https:\/\/minervainstitute.fi\/?p=2832"},"modified":"2026-08-03T08:26:03","modified_gmt":"2026-08-03T08:26:03","slug":"varfor-utvecklas-fettlever-till-levercirros-hos-vissa-men-inte-hos-andra","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/varfor-utvecklas-fettlever-till-levercirros-hos-vissa-men-inte-hos-andra\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r utvecklas fettlever till levercirros hos vissa \u2013 men inte hos andra?"},"content":{"rendered":"<p><img decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-2825\" src=\"https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1.jpg\" alt=\"\" width=\"1280\" height=\"853\" srcset=\"https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1-200x133.jpg 200w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1-300x200.jpg 300w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1-400x267.jpg 400w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1-600x400.jpg 600w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1-768x512.jpg 768w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1-800x533.jpg 800w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1-1200x800.jpg 1200w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/PanuLuukkonen-1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 1280px) 100vw, 1280px\" \/><\/p>\n<p><b>Fettleversjukdom \u00e4r en av v\u00e5r tids st\u00f6rsta, men samtidigt mest osynliga, folkh\u00e4lsoutmaningar. Omkring var tredje person i v\u00e4rlden ber\u00e4knas ha sjukdomen. Vid Medicinska forskningsinstitutet Minerva arbetar l\u00e4karen och forskaren Panu Luukkonen, som leder forskargruppen f\u00f6r fettleversjukdom och diabetes, tillsammans med sitt team f\u00f6r att ta reda p\u00e5 varf\u00f6r fettlever hos vissa utvecklas till livshotande levercirros, medan andra aldrig drabbas av de allvarligaste komplikationerna.<\/b><\/p>\n<h3><span style=\"font-weight: 400;\">Nyfikenheten p\u00e5 folksjukdomarnas orsaker v\u00e4cktes under studietiden<\/span><\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Luukkonens v\u00e4g till forskaryrket b\u00f6rjade vid den medicinska fakulteten i Kuopio. Under studietiden ins\u00e5g han att flera av de stora folksjukdomarna i Finland, s\u00e5som typ 2-diabetes och hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar, ofta har samma bakomliggande sjukdomsprocess: insulinresistens.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u2013 Jag blev intresserad av forskning om metabola syndromet och insulinresistens. Med tiden l\u00e4rde jag mig att levern \u00e4r det enskilt viktigaste organet i utvecklingen av det metabola syndromet. En fettlever \u00e4r starkt kopplad till st\u00f6rningar i \u00e4mnesoms\u00e4ttningen i hela kroppen, ber\u00e4ttar Luukkonen.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Viljan att forska om ett \u00e4mne med stor betydelse f\u00f6r folkh\u00e4lsan f\u00f6rde honom till Minerva \u00e5r 2014, d\u00e4r han inledde sitt doktorsarbete i professor Hannele Yki-J\u00e4rvinens forskargrupp. Efter att ha arbetat som postdoktoral forskare vid Yale University i USA mellan 2019 och 2022 \u00e5terv\u00e4nde Luukkonen till Minerva \u2013 den h\u00e4r g\u00e5ngen som forskargruppsledare.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Han beskriver sin nuvarande roll som sitt dr\u00f6myrke.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u2013 Jag \u00e4r en eftert\u00e4nksam person och upplever att forskaryrket passar mig perfekt \u2013 jag kan inte t\u00e4nka mig ett b\u00e4ttre arbete. Som forskargruppsledare best\u00e5r vardagen visserligen till stor del av handledning och administrativa uppgifter, men jag k\u00e4nner mig privilegierad som fortfarande f\u00e5r f\u00f6lja min vetenskapliga nyfikenhet tillsammans med mycket skickliga och beg\u00e5vade forskare.<\/span><\/p>\n<h3><span style=\"font-weight: 400;\">Vad avg\u00f6r vem som blir sv\u00e5rt sjuk?<\/span><\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Minervas forskargrupp har l\u00e4nge haft en stark tradition inom forskning om hur levnadsvanor \u2013 som en kost rik p\u00e5 socker och fett \u2013 och \u00e4rftliga faktorer p\u00e5verkar utvecklingen av fettlever. Nu s\u00f6ker gruppen, under Luukkonens ledning, nya vetenskapliga angreppss\u00e4tt f\u00f6r att l\u00f6sa en central g\u00e5ta: varf\u00f6r utvecklas sjukdomen till levercirros hos endast en del av patienterna?<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Svaret s\u00f6ks nu p\u00e5 cellniv\u00e5, n\u00e4rmare best\u00e4mt i mitokondrierna \u2013 de organeller som producerar cellernas energi.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u2013 Vi har f\u00e5tt starka indikationer p\u00e5 att nedsatt funktion i leverns mitokondrier \u00f6kar risken f\u00f6r att sjukdomen ska f\u00f6rv\u00e4rras. Nu unders\u00f6ker vi ur flera olika perspektiv varf\u00f6r mitokondrierna fungerar s\u00e4mre hos vissa m\u00e4nniskor. Vi vill ta reda p\u00e5 om det handlar om \u00e4rftliga faktorer, hur kosten p\u00e5verkar mitokondrierna och om de i framtiden skulle kunna bli ett m\u00e5l f\u00f6r nya behandlingsmetoder, s\u00e4ger Luukkonen.<\/span><\/p>\n<h3><span style=\"font-weight: 400;\">Livsstilen \u00e4r den mest effektiva behandlingen \u2013 \u00e4ven f\u00f6r den som har en genetisk risk<\/span><\/h3>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Trots den snabba utvecklingen inom forskningen \u00e4r en h\u00e4lsosam livsstil fortfarande det mest effektiva s\u00e4ttet att f\u00f6rebygga och behandla fettlever. Luukkonen betonar att situationen aldrig \u00e4r hoppl\u00f6s. Levern har en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd f\u00f6rm\u00e5ga att \u00e5terh\u00e4mta sig, och positiva livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringar b\u00f6rjar ge effekt redan inom n\u00e5gra dagar.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Bukfetma \u00e4r den viktigaste riskfaktorn f\u00f6r fettlever. Samtidigt kan \u00e4ven en m\u00e5ttlig viktnedg\u00e5ng g\u00f6ra stor skillnad. Redan n\u00e5gra procents viktnedg\u00e5ng minskar m\u00e4ngden fett i levern, och om vikten minskar med omkring tio procent kan \u00e4ven den \u00e4rrbildning, s\u00e5 kallad fibros, som uppst\u00e5tt i levern minska. Regelbunden fysisk aktivitet f\u00f6rb\u00e4ttrar ocks\u00e5 leverns h\u00e4lsa, \u00e4ven om vikten inte f\u00f6r\u00e4ndras. Att undvika alkohol \u00e4r dessutom en viktig del av att f\u00f6rebygga sjukdomen.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Under senare \u00e5r har mycket uppm\u00e4rksamhet riktats mot nya l\u00e4kemedel mot \u00f6vervikt, s\u00e5som GLP-1-analoger. Luukkonen ser dem som ett positivt och effektivt komplement n\u00e4r sjukdomen redan har hunnit utvecklas l\u00e5ngt och patienten beh\u00f6ver ytterligare hj\u00e4lp. Samtidigt betonar han att livsstilsbehandling utg\u00f6r grunden i behandlingen.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Forskargruppen har ocks\u00e5 studerat flera vanliga genvarianter \u2013 bland annat PNPLA3, TM6SF2 och MBOAT7 \u2013 som p\u00e5verkar leverns fettoms\u00e4ttning och \u00f6kar risken f\u00f6r fettlever. Luukkonen har ett hoppfullt budskap till dem som b\u00e4r p\u00e5 dessa genvarianter.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u2013 De h\u00e4r generna verkar inte i ett vakuum, utan samspelar med v\u00e5ra levnadsvanor. Om livsstilen \u00e4r god har genvarianterna relativt liten betydelse. Personer som b\u00e4r p\u00e5 dem \u00e4r visserligen k\u00e4nsligare f\u00f6r oh\u00e4lsosamma levnadsvanor, men de har ocks\u00e5 mest att vinna p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra dem. Genom sina egna val kan man allts\u00e5 i h\u00f6g grad minska den risk som arvet medf\u00f6r.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fettleversjukdom \u00e4r en av v\u00e5r tids st\u00f6rsta, men samtidigt mest  [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":2825,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-2832","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2832","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2832"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2832\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2833,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2832\/revisions\/2833"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2825"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2832"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2832"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2832"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}