{"id":2714,"date":"2026-04-16T13:14:44","date_gmt":"2026-04-16T13:14:44","guid":{"rendered":"https:\/\/minervainstitute.fi\/?p=2714"},"modified":"2026-04-16T13:23:26","modified_gmt":"2026-04-16T13:23:26","slug":"hjarnans-komplexa-helhet-pirta-hotulainen-soker-svar-pa-hjarnans-gator-fran-nervcellernas-budbarare-till-vilka-avtryck-en-inflammation-lamnar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/hjarnans-komplexa-helhet-pirta-hotulainen-soker-svar-pa-hjarnans-gator-fran-nervcellernas-budbarare-till-vilka-avtryck-en-inflammation-lamnar\/","title":{"rendered":"Hj\u00e4rnans komplexa helhet: Pirta Hotulainen s\u00f6ker svar p\u00e5 hj\u00e4rnans g\u00e5tor fr\u00e5n nervcellernas budb\u00e4rare till vilka avtryck en inflammation l\u00e4mnar"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

Pirta Hotulainen, ledare f\u00f6r forskargruppen med fokus p\u00e5 nervceller vid Medicinska forskningsinstitutet Minerva, har \u00e4gnat en stor del av sin karri\u00e4r \u00e5t att studera hj\u00e4rnans strukturer och plasticitet. I dagsl\u00e4get fokuserar hon mycket p\u00e5 en komplex men intressant fr\u00e5gest\u00e4llning: hur l\u00e4mnar olika inflammationstillst\u00e5nd sp\u00e5r i v\u00e5ra hj\u00e4rnor?<\/b><\/p>\n

Hotulainens v\u00e4g till forskaryrket b\u00f6rjade redan i gymnasiet genom ett brinnande intresse f\u00f6r naturvetenskap. Hennes studier i kemi och biokemi vid Helsingfors universitet ledde henne s\u00e5 sm\u00e5ningom till Tyskland f\u00f6r att skriva sin doktorsavhandling.<\/span><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r bra f\u00f6r en forskare att r\u00f6ra sig p\u00e5 det internationella f\u00e4ltet. Det breddar ens kompetens och ger nya perspektiv, reflekterar Hotulainen. <\/span>
\n<\/span>
\n<\/span>Efter n\u00e5gra \u00e5r i M\u00fcnchen och M\u00fcnster \u00e5terv\u00e4nde hon till Finland som postdoc-forskare vid Institutet f\u00f6r bioteknik vid Helsingfors universitet. Intresset f\u00f6r det nuvarande forsknings\u00e4mnet v\u00e4cktes genom ett vardagligt samtal vid kaffebordet.<\/span><\/p>\n

En l\u00e5ng forskningsresa bland dendritiska utskott<\/span><\/h3>\n

I 15 \u00e5rs tid har Hotulainen studerat nervcellernas utskott, s\u00e5 kallade dendriter, och de sm\u00e5 utskotten \u2013 taggar eller <\/span>spines<\/span><\/i> \u2013 som finns p\u00e5 dem. Dessa mikroskopiska strukturer spelar en avg\u00f6rande roll n\u00e4r information \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n en nervcell till en annan.<\/span><\/p>\n

\u2013 N\u00e4r vi l\u00e4r oss n\u00e5got nytt aktiveras nervcellerna, och varje ny tagg lagrar ett minne. Om du l\u00e4r dig en ny kunskap kan du f\u00e5 till exempel fem nya taggar, f\u00f6rklarar Hotulainen.<\/span><\/p>\n

Hj\u00e4rnan \u00e4r dock plastisk: kopplingar skapas, men de gallras ocks\u00e5 bort. Om hj\u00e4rnan inte anv\u00e4nds tas de outnyttjade utskotten bort. Detta fenomen f\u00f6rst\u00e4rks av olika sjukdomar, exempelvis vid Alzheimers sjukdom. \u00c4ven kronisk stress kan ses som ett gift f\u00f6r dessa utskott, eftersom det minskar dess antal.<\/span><\/p>\n

Kan vi d\u00e5 sj\u00e4lva fr\u00e4mja utskottens v\u00e4lm\u00e5ende och d\u00e4rmed v\u00e5r hj\u00e4rnh\u00e4lsa? Hotulainens budskap \u00e4r tydligt: hj\u00e4rnan beh\u00f6ver st\u00e4ndig motion och utmaningar. Moderna hj\u00e4lpmedel som AI och GPS \u00e4r visserligen praktiska, men vi f\u00e5r inte l\u00e5ta dem t\u00e4nka \u00e5t oss.<\/span><\/p>\n

\u2013 Allt nytt l\u00e4rande \u00e4r bra, men framf\u00f6r allt m\u00e5ngsidig motorisk aktivitet aktiverar hj\u00e4rnan p\u00e5 ett bredare plan. Till exempel dans och musik \u00e4r utm\u00e4rkta exempel p\u00e5 nyttig hj\u00e4rngymnastik. De kombinerar h\u00f6rsel, rytm, minne och koordination, f\u00f6rklarar Hotulainen.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Inflammationer str\u00e5lar in i hj\u00e4rnan<\/span><\/h3>\n

P\u00e5 senare tid har Hotulainens forskargrupp fokuserat p\u00e5 hur infektioner och inflammationer i kroppen p\u00e5verkar hj\u00e4rnan. Intresset f\u00f6r \u00e4mnet g\u00e5r tillbaka till pandemi\u00e5ren, d\u00e5 man m\u00e4rkte att Covid-19 orsakade akuta och allvarliga neurologiska symptom hos vissa patienter.<\/span><\/p>\n

Forskargruppen har bland annat studerat hur ledg\u00e5ngsreumatism p\u00e5verkar hj\u00e4rnan hos m\u00f6ss. Resultaten har varit sl\u00e5ende: ett inflammationstillst\u00e5nd i kroppen g\u00f6r hj\u00e4rnans celler mer vaksamma och f\u00f6r\u00e4ndrar beteendet; det har bland annat visat sig \u00f6ka \u00e5ngest.<\/span><\/p>\n

\u2013 Det verkar som att hj\u00e4rnan l\u00e4r sig att anpassa sig till inflammationen och kan reagera \u00e4nnu h\u00e4ftigare n\u00e4sta g\u00e5ng. Upprepade, kraftiga inflammationstillst\u00e5nd kan vara en bidragande orsak till att neurologiska sjukdomar, s\u00e5som Alzheimers, bryter ut, ber\u00e4ttar Hotulainen. S\u00e4rskilt kvinnor tycks vara mer mottagliga f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar orsakade av inflammation p\u00e5 grund av ett annorlunda immunsvar.<\/span><\/p>\n

Forskning \u00e4r lagarbete<\/span><\/h3>\n

Vid Minervainstitutet leder Hotulainen en forskargrupp som best\u00e5r av magisterstuderande, doktorander och forskningsassistenter. Arbetet \u00e4r m\u00e5ngsidigt och innefattar probleml\u00f6sning, finansieringsans\u00f6kningar och analys av resultat. Trots att vetenskapligt arbete kr\u00e4ver precision och koncentration, betonar Hotulainen vikten av fria diskussioner:<\/span><\/p>\n

\u2013 Nya kopplingar och forsknings\u00e4mnen f\u00f6ds ofta i avslappnade situationer genom samtal. Inom vetenskapen m\u00e5ste man kunna lyssna p\u00e5 andra f\u00f6r att hitta nya perspektiv och skapa n\u00e5got nytt tillsammans.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Pirta Hotulainen, ledare f\u00f6r forskargruppen med fokus p\u00e5 nervceller vid […]<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":2698,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-2714","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2714","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2714"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2714\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2715,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2714\/revisions\/2715"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2714"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2714"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2714"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}