![\"\"](\"https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Minerva-Image-Linkedin-1080x1350px.png\")
<\/p>\n<\/p>\n
En finl\u00e4ndsk studie som publicerades i b\u00f6rjan av januari i den vetenskapliga publikationen Nature Communications belyser sambandet mellan kvinnors reproduktionshistoria och biologiskt \u00e5ldrande. Nature Communications \u00e4r en av de st\u00f6rsta och mest ansedda referentgranskade vetenskapliga tidskrifterna inom naturvetenskap. Studien, som bygger p\u00e5 ett omfattande finl\u00e4ndskt tvillingmaterial, visar att b\u00e5de antalet f\u00f6rlossningar och tidpunkten f\u00f6r graviditeter \u00e4r kopplade till epigenetiskt \u00e5ldrande samt f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd.<\/strong><\/p>\n En forskargrupp best\u00e5ende av forskare fr\u00e5n Helsingfors universitet, Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet och Minervainstitutet har i publikationen <\/span>Epigenetic aging and lifespan reflect reproductive history in the Finnish Twin Cohort<\/span><\/i> visat att b\u00e5de antalet barn och reproduktionens timing \u00e5terspeglas i kvinnors biologiska \u00e5ldrande och livsl\u00e4ngd. Publiceringen i Nature Communications har dessutom gett studien omfattande medial synlighet b\u00e5de nationellt och internationellt.<\/span><\/p>\n Studien bygger p\u00e5 resultat fr\u00e5n doktorand Mikaela Hukkanens avhandling vid Helsingfors universitet och Minervainstitutet. Hukkanen har ansvarat f\u00f6r genomf\u00f6randet av forskningen, med st\u00f6d av forskarkollegor i analysarbetet samt handledning av docent Miina Ollikainen, tillsammans med Robin Cristofari och Jaakko Kaprio.<\/span><\/p>\n Som forskningsmaterial anv\u00e4ndes en omfattande finl\u00e4ndsk tvillingkohort d\u00e4r kvinnors livsf\u00f6rlopp har f\u00f6ljts fr\u00e5n 1975 fram till idag. Studien omfattar n\u00e4stan 15 000 kvinnliga tvillingar f\u00f6dda mellan 1880 och 1957. Under uppf\u00f6ljningen har data samlats in om tvillingarnas reproduktionshistoria och livsstil, och uppgifter om datum f\u00f6r eventuell d\u00f6d h\u00e4mtades fr\u00e5n Myndigheten f\u00f6r digitalisering och befolkningsdata. Dessutom analyserades blodprover f\u00f6r att fastst\u00e4lla epigenetisk \u00e5lder.<\/span><\/p>\n Resultaten visar att de kvinnor som levde l\u00e4ngst hade 2\u20133 barn. \u00c4ven graviditeternas tidpunkt hade betydelse: kvinnor som fick sina barn mellan cirka 24 och 38 \u00e5rs \u00e5lder uppvisade l\u00e5ngsammare biologiskt \u00e5ldrande.<\/span><\/p>\n Studien visade att ett h\u00f6gt barnantal (fler \u00e4n fyra barn) var kopplat till kortare livsl\u00e4ngd och accelererat biologiskt \u00e5ldrande. Enligt forskarna st\u00e4mmer denna observation v\u00e4l \u00f6verens med den livshistorieteori inom evolutionsbiologin som utvecklades under 1900-talet.<\/span><\/p>\n Hukkanen har l\u00e4nge varit intresserad av evolutionsbiologi och framf\u00f6r allt av \u00e5ldrande. Hennes tidigare forskning har fr\u00e4mst r\u00f6rt djur, bland annat sm\u00e5f\u00e5glar och laxfiskar, och i n\u00e4sta del av avhandlingen studerar hon kungspingviner.<\/span><\/p>\n \u2013 Jag har alltid varit fascinerad av \u00e5ldrande, och min tidigare forskning p\u00e5 djur inspirerade mig att reflektera \u00f6ver evolutionens grundl\u00e4ggande fr\u00e5gor \u00e4ven hos m\u00e4nniskan. Jag ville ta reda p\u00e5 om liknande samband mellan reproduktion och \u00e5ldrande finns hos m\u00e4nniskan. Det naturliga urvalet gynnar reproduktion, men enligt evolutionsteorin sker detta p\u00e5 bekostnad av livsl\u00e4ngden.I denna studie analyserade vi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen inte bara antalet f\u00f6rlossningar utan \u00e4ven deras timing. Det omfattande tvillingmaterialet gjorde det dessutom m\u00f6jligt att samtidigt studera biologiskt \u00e5ldrande, f\u00f6rklarar Hukkanen.<\/span><\/p>\n I studien anv\u00e4ndes s\u00e5 kallade epigenetiska klockor, som baseras p\u00e5 DNA-metylering och m\u00e4ter biologisk \u00e5lder snarare \u00e4n kronologisk \u00e5lder. Metoden gav nya insikter i ett forskningsomr\u00e5de som intresserat forskare sedan b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/span><\/p>\n Resultaten visade att kvinnor utan barn samt kvinnor med fem eller fler barn i genomsnitt framstod som biologiskt \u00e4ldre \u00e4n kvinnor med 2\u20134 barn. En h\u00f6gre \u00e5lder vid f\u00f6rsta f\u00f6rlossningen var dessutom kopplad till l\u00e5ngsammare biologiskt \u00e5ldrande och l\u00e4ngre livsl\u00e4ngd. Detta tyder p\u00e5 att reproduktionshistoria och livsh\u00e4ndelser l\u00e4mnar permanenta sp\u00e5r i kvinnans kropp.<\/span><\/p>\n Hukkanen och forskningsgruppen betonar att m\u00e4nniskans livsl\u00e4ngd och f\u00f6rv\u00e4ntade livsl\u00e4ngd p\u00e5verkas av m\u00e5nga andra faktorer kopplade till gener, livsstil och milj\u00f6.<\/span><\/p>\n \u2013 \u00c4ven om v\u00e5ra resultat belyser sambandet mellan reproduktion och \u00e5ldrande \u00e4r det viktigt att komma ih\u00e5g att biologisk \u00e5lder \u00e4r ett ytterst komplext fenomen. Det kan inte fastst\u00e4llas enbart utifr\u00e5n reproduktionshistorien. Faktorer som individens genetiska bakgrund, socioekonomiska st\u00e4llning och levnadsvanor \u2013 s\u00e5som r\u00f6kning, alkoholkonsumtion och stress \u2013 har stor betydelse f\u00f6r helheten. Alla dessa faktorer samverkar, och i denna studie kan inga direkta orsakssamband fastst\u00e4llas med tillr\u00e4cklig s\u00e4kerhet, s\u00e4ger Miina Ollikainen, Hukkanens handledare.<\/span><\/p>\n Forskargruppen understryker ocks\u00e5 att resultaten inte ska ligga till grund f\u00f6r individuella beslut om barnaf\u00f6dande eller livsplanering, s\u00e4rskilt eftersom b\u00e5de samh\u00e4llet och den genomsnittliga \u00e5ldern f\u00f6r f\u00f6rstf\u00f6derskor har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan datainsamlingen.De understryker ocks\u00e5 att resultaten endast g\u00e4ller p\u00e5 befolkningsniv\u00e5 och att det varken \u00e4r m\u00f6jligt eller \u00e4ndam\u00e5lsenligt att ge individuella rekommendationer till kvinnor i fertil \u00e5lder baserat p\u00e5 dessa fynd.<\/span><\/p>\n Den finl\u00e4ndska tvillingkohorten \u00e4r internationellt unik vad g\u00e4ller omfattning och datakvalitet och erbjuder ett viktigt j\u00e4mf\u00f6relsematerial f\u00f6r global forskning om \u00e5ldrande och epigenetik.<\/span><\/p>\n Tidigare studier har fr\u00e4mst fokuserat p\u00e5 barnantal och livsl\u00e4ngd, medan analyser av biologiskt \u00e5ldrande \u00e4r mer s\u00e4llsynta. Hukkanen konstaterar att studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning:<\/span><\/p>\n \u2013 De finl\u00e4ndska resultaten inneb\u00e4r egentligen inga stora \u00f6verraskningar, utan f\u00f6ljer det m\u00f6nster vi \u00e4ven sett i djurv\u00e4rlden. Det vore intressant att se motsvarande studier i andra kulturer \u2013 det \u00e4r n\u00e4mligen m\u00f6jligt att skillnaderna skulle framtr\u00e4da tydligare i andra milj\u00f6er \u00e4n i dagens v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4lle.<\/span><\/p>\n Forskarna vill samtidigt betona att resultaten speglar den tidsperiod d\u00e5 materialet samlades in. De kvinnor som ingick i den longitudinella uppf\u00f6ljningsstudien var f\u00f6dda mellan 1880 och 1957. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att beakta att fynden \u00e5terspeglar levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena i just denna befolkningsgrupp och inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis kan generaliseras till andra kulturer eller dagens livssituationer. Eftersom varje individ har olika resurser och lever i olika milj\u00f6er \u00e4r det som \u00e4r biologiskt f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r en person inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis detsamma f\u00f6r en annan.<\/span><\/p>\n N\u00e4r Hukkanen och Ollikainen reflekterar \u00f6ver framtida forskningsresultat konstaterar de att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rutse vilka slutsatser motsvarande studier kan komma att ge. Hukkanen lyfter dock fram de p\u00e5g\u00e5ende samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringarna:<\/span><\/p>\n \u2013 Det ska bli intressant att se hur exempelvis \u00f6kningen av antalet h\u00f6gutbildade kvinnor och f\u00f6r\u00e4ndrade faktorer bakom barnl\u00f6shet p\u00e5verkar motsvarande statistik under de kommande decennierna.<\/span><\/p>\n Sambandet mellan reproduktion och \u00e5ldrande \u00e4r ett universellt forskningsomr\u00e5de med stor relevans f\u00f6r kvinnors h\u00e4lsa globalt. Den finl\u00e4ndska studien har f\u00e5tt omfattande medial uppm\u00e4rksamhet b\u00e5de i Finland och internationellt. I Finland har massmedia, s\u00e5som Helsingin sanomat, Iltalehti och Ilta-Sanomat, publicerat artiklar om studien.\u00a0<\/span><\/p>\n Hukkanen och hela forskargruppen gl\u00e4ds \u00e5t det stora medieintresse som studien har v\u00e4ckt. F\u00f6r Hukkanen \u00e4r publiceringen i <\/span>Nature Communications<\/span><\/i> en s\u00e4rskilt betydelsefull milstolpe:<\/span><\/p>\n \u2013 Det \u00e4r en av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna inom omr\u00e5det, s\u00e5 detta k\u00e4nns som ett stort erk\u00e4nnande.<\/span><\/p>\n Hukkanen f\u00f6rh\u00e5ller sig till sitt forskningsomr\u00e5de med stor passion. Hon upplever det som givande att genom sin forskning kunna dela med sig av sin expertis inom evolutionsbiologi. Samtidigt ger studien allm\u00e4nheten m\u00f6jlighet att f\u00f6rdjupa sin f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r evolutionens mekanismer och deras betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskans livslopp.<\/span><\/p>\n \u2013 Vi bedriver forskning f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4rlden, och n\u00e4r v\u00e5r forskning n\u00e5r en bred publik k\u00e4nns det b\u00e5de meningsfullt och som ett bevis p\u00e5 att jag har lyckats som forskare. Det ger mitt arbete stor betydelse, s\u00e4ger Hukkanen.<\/span><\/p>\n Hon till\u00e4gger att forskningsarbete ocks\u00e5 inneb\u00e4r ett stort ansvar, men att hon upplever \u00e4mnet som b\u00e5de viktigt och l\u00e4tt att relatera till:<\/span><\/p>\n \u2013 V\u00e5rt forsknings\u00e4mne ber\u00f6r i princip varje m\u00e4nniska, eftersom vi alla \u00e4r n\u00e5gons barn och m\u00e5nga av oss i framtiden kan komma att f\u00e5 egna barn.<\/span><\/p>\n \u00c4ven Ollikainen kommenterar forskningens betydelse och \u00e4mnets aktualitet:<\/span><\/p>\n \u2013 \u00c5ldrande och biologiskt \u00e5ldrande har uppm\u00e4rksammats mycket p\u00e5 senare tid, vilket g\u00f6r detta till ett viktigt och aktuellt forskningsomr\u00e5de. Det \u00e4r gl\u00e4djande att \u00e4ven andra \u00e4n forskare har visat intresse f\u00f6r v\u00e5r publikation \u2013 p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan vi kommunicera forskningens betydelse till en bredare publik.<\/span><\/p>\n Fram\u00f6ver \u00e4r Hukkanens m\u00e5l att vidareutveckla den epigenetiska klockan f\u00f6r anv\u00e4ndning p\u00e5 vilda organismer och att till\u00e4mpa metoden p\u00e5 andra m\u00e5lgrupper, framf\u00f6r allt olika f\u00e5gelarter.<\/span><\/p>\n Publiceringen av resultaten i den prestigefyllda tidskriftsserien <\/span>Nature Communications<\/span><\/i> \u00e4r ett betydande erk\u00e4nnande av forskningens h\u00f6ga kvalitet och \u00e4mnets aktualitet. Minervainstitutet gratulerar doktorand Mikaela Hukkanen, Miina Ollikainen \u2013 ledaren f\u00f6r Minervas epigenomikfokuserade forskningsgrupp och Hukkanens handledare \u2013 samt hela forskarteamet till ett framg\u00e5ngsrikt forskningsarbete\u00a0<\/span><\/p>\n Hela institutet gl\u00e4ds \u00e5t den omfattande uppm\u00e4rksamhet och det internationella s\u00e5v\u00e4l som nationella intresse som studiens resultat har v\u00e4ckt.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" De epigenetiska klockor som anv\u00e4nts i studien studeras av Minervainstitutets […]<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":2538,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-2556","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2556","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2556"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2556\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2557,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2556\/revisions\/2557"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2538"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2556"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2556"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2556"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Forskning inspirerad av djurv\u00e4rlden<\/h2>\n
Epigenetiska klockor avsl\u00f6jar biologisk \u00e5lder<\/h2>\n
V\u00e4rdefull referens f\u00f6r framtida \u00e5ldringsforskning<\/h2>\n
Stor nationell och internationell uppm\u00e4rksamhet<\/h2>\n
Minervainstitutet gl\u00e4ds \u00e5t det breda erk\u00e4nnandet<\/h2>\n