{"id":1187,"date":"2024-05-14T07:50:54","date_gmt":"2024-05-14T07:50:54","guid":{"rendered":"https:\/\/minervainstitute.fi\/grupp-inom-cellular-neurovetenskap-gor-djupdykning-i-aktiveringsinducerade-strukturella-forandringar-i-nervceller\/"},"modified":"2024-05-14T07:50:54","modified_gmt":"2024-05-14T07:50:54","slug":"grupp-inom-cellular-neurovetenskap-gor-djupdykning-i-aktiveringsinducerade-strukturella-forandringar-i-nervceller","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/grupp-inom-cellular-neurovetenskap-gor-djupdykning-i-aktiveringsinducerade-strukturella-forandringar-i-nervceller\/","title":{"rendered":"Grupp inom cellul\u00e4r neurovetenskap g\u00f6r djupdykning i aktiveringsinducerade strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar i nervceller"},"content":{"rendered":"<p>Neuronen \u00e4r en polariserad cell som f\u00f6rst integrerar synaptiska intryck \u00f6ver cellkroppen och dendriterna. Axoninitialsegmentet (AIS) \u00e4r strategiskt placerat mellan de somatodendritiska och axonala avdelningarna och samlar in information och &#8221;best\u00e4mmer&#8221; vilka signaler som ska f\u00f6ras vidare.<\/p>\n<p>AIS genererar aktionspotentialerna och separerar axonen fr\u00e5n cellkroppen f\u00f6r att bibeh\u00e5lla dess molekyl\u00e4ra identitet. AIS:s l\u00e4ngd och placering avg\u00f6r hur starka synpunkter som kommer att framf\u00f6ras. Genererade axonpotentialer f\u00e4rdas l\u00e4ngs axonerna f\u00f6r att tas emot av andra nervceller.<\/p>\n<p>Det viktigaste organisat\u00f6rsproteinet i AIS \u00e4r ankyrin G, som \u00e4r kopplat till aktincytoskelettet via betaIV-spektrin. Aktinstrukturer har varit inblandade i olika AIS-funktioner, inklusive strukturellt underh\u00e5ll av AIS.<\/p>\n<p>AIS kan omorganiseras och omlokaliseras i stor skala p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r beroende av neuronaktiviteten. Detta ger nervcellerna ett s\u00e4tt att reglera och balansera sin produktion till st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderliga intryck.<\/p>\n<p>Vi antog att AIS aktincytoskelett dynamiskt omorganiseras vid neuronal aktivering och att denna omorganisering m\u00f6jligg\u00f6r en omorganisering av de andra AIS-proteinerna.<\/p>\n<p>AIS aktincytoskelett \u00e4r svagt och inga tydliga aktinstrukturer kan identifieras med hj\u00e4lp av traditionella tekniker f\u00f6r ljusmikroskopi. D\u00e4rf\u00f6r avbildade vi de fina strukturerna i aktincytoskelettet med hj\u00e4lp av SIM-tekniken (Structured Illumination Microscopy) med superuppl\u00f6sning.<\/p>\n<p>V\u00e5ra resultat tyder p\u00e5 att en aktiv omorganisering av aktincytoskelettet kr\u00e4vs f\u00f6r att AIS ska kunna uppn\u00e5 korrekt plasticitet. Vi f\u00f6resl\u00e5r en arbetsmodell i tre steg: 1) destabilisering av aktinringar som m\u00f6jligg\u00f6r h\u00f6gre r\u00f6rlighet f\u00f6r AIS-proteiner, 2) translokation av transmembran- och andra AIS-proteiner, och sedan 3) \u00e5terstabilisering av strukturen (figur).<\/p>\n<p><img decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-1169\" src=\"https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised-300x287.png\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"287\" srcset=\"https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised-200x192.png 200w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised-300x287.png 300w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised-400x383.png 400w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised-600x575.png 600w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised-768x735.png 768w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised-800x766.png 800w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised-1024x981.png 1024w, https:\/\/minervainstitute.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/Figure-9_revised.png 1181w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/p>\n<p>Studien, som har letts av doktoranden David Micinski, publiceras nu online i Frontiers in Molecular Neuroscience: https:\/\/frontiersin.org\/articles\/10.3389\/fnmol.2024.1376997\/full<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Neuronen \u00e4r en polariserad cell som f\u00f6rst integrerar synaptiska intryck  [&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-1187","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1187","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1187"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1187\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/minervainstitute.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}